-

I fredags var jag med Elin (I) på bio, I taket lyser stjärnorna. Jag har varit så sugen på att gå på bio ett tag nu och när Elin ville se den här så var det bara att hänga på. Jag har läst boken för väldigt länge sen men kom knappt ihåg något. Det gjorde nog att jag tyckte den blev ännu bättre, för det är ju alltid så att böckerna är bättre än filmerna (nästan). Efteråt kan man inte låta bli att börja fundera, tänka och farmför allt GRÅTA!  Man blir så tagen av filmen. Vi ska vara glada för det vi har. Tänk att förlora någon. Vad gör man då? Hur kommer man att reagera? Det vet man nog inte förrän det händer… Alla som har varit med om att förlora någon, jag säger bara: Stark jobbat att leva vidare! För det måste man ju, vardagen fortsätter fast att man kanske inte vill. Allt runt omkring rullar på som vanligt, som om ingenting har hänt. Ingen vet att man förlorat någon, man är en av alla. Man borde se såna här filmer oftare för att just uppskatta det man har ännu mer. Livet är en gåva vi fått och den ska vi vara rädda om.

Om du dör mamma,
Då ska jag leva för dig

<3