Bussfärd och ankomst

Tåget kom fram som det skulle. In på första spåret vilket innebar att jag inte kunde gå under skylten "Välkommen till Uppsala, välkommen hem". Liten besvikelse faktiskt... Men jag kunde ju inte gärna gå över spåret direkt. Sen skulle jag då ta bussen. Jag kollar vilken hållplats och buss och det går flera till Eko. Bra! Men så får jag för mig att ta den busshållsplats som är liiiite närmre, typ 100 m (vilken latmask man är och det skulle jag få betala för!). Jag går på och säger att jag ska till Studentstaden och betalar med resekassa. Det är inga problem och jag kliver på. När det är nästa station trycker jag på stopp, men bussen KÖR FÖRBI?! Jag tar min rullväska och nästan springer fram till busschauffören. "Jag skulle av där, varför stannar du inte? Jag tryckte på stopp!". Svaret blev att han stannar inte där, men efter mycket om och men fick jag i alla fall gå av. Så det var bara att gå tillbaka... Där fick jag för jag var lat! Har alltid hatat att åka buss och kommer alltid göra det.. Men jag kom fram och det var väl det viktigaste, med alla saker och med lätt huvudvärk. 


UL-kort, SL-kort, KLT-kort och Kronobergskort. Har en del kollektivtrafikkort nu. 

Från Sthlm C

Japp nu sitter jag på nästa tåg! Resten av resan gick bra. Hon den försynta tanten måste jag berätta lite mer om... Först och främst utseendet var i en stil i egen tid kan man säga... Hon var klädd i en röd polotröja. (Tanter med röda polos har jag rest med förut, de är.. Vad ska man säga.. Speciella? Fråma? Ordentliga?). Till den röda polon hade hon en grönrutig kjol, tänk er den skotska kilten! Hon hade brun page och glasögon. Det var som om hon var nervös för någonting och gjorde allt med små försiktiga rörelser. Ni vet så där försiktigt så man ha lust att hjälpa till, ta i rejält och säga "Här varsågod!". Sen hade hon något ticks för sig antingen skrattade eller grät hon tyst emellanåt och jag vet inte åt vad. Hon läste en engelsk roman om en kvinna som jag kände igen namnet på och förknippade med politik, kungligheter eller liknade med maktposition, men i alla fall en kvinna som influerat världen. Där fick hon en poäng i intelligens, läsa bok på engelska och om något intressant som är baserat på verkligheten. Och där satt jag brevid och läste Fifty Shades of Grey... Undra om hon kände igen boken? Försökte ändå gömma omslaget...  

Sen var vi då framme på Stockholms centralstation. Paniken stiger... Jag lyssnar och de säger i högtalarna på tåget att vidare tåg mot Uppsala går från spår 3. Skönt då vet jag vilket spår. Jag går av och inser att jag är på spår 19C eller b eller vad det nu va, men långt bort från 3 i alla fall?! Paniken stiger och jag börjar gå, först långsamt och sedan fortare. Och nej det är inte för att jag kommer in i Sthlm-tempot, utan min kollektiv-panik blommar upp. Upprepar om och om igen du har 20 min på dig, du hittar, du har varit här förut, följ skyltarna, följ skyltarna, bara följ skyltarna (hur svårt ska det va?!). Så jag följer skyltarna och håller väskan nära kroppen (ingen ska tro att de ska sno nått från mig). Jag följer skyten där det står "Spår 1-8" och det går fint, jag ser inget annat (ni vet när man är så fokuserad att man inte ens märker om någon ropar och vinkar till en, typ så). Sen ändras skylten till "Spår 3-8", fick dubbelkolla på den så jag läste rätt. Sen är jag framme och känner igen mig! Hittar spår 3 utan problem, läser som hastigast skylten om destination, tid och tågnummer och går på. Följer tjejens exempel framför mig, lägger väskan på hyllan vid dörren och sätter mig på en plats så jag har utskik över den (jag är bara lite nojjig om stölder, liiiite). Då får jag panik igen! Läste jag rätt på skylten, tänk om jag sitter på fel tåg?! Ett lugnade sms och jag slappnar av, jag är ju trotts allt på rätt spår... Då kommer en liten pudel in med sin matte. Jag sitter i DJURVAGNEN! Med en gång går tankarna till hårande katter och mörkblå jeans fullt med vita katthår. Vill inte veta om jag satt mig på en skitit hunds fd plats och hur jag kommer se ut när jag reser mig. Tur att det är mörkt ute... Har bara en busstur kvar på 5 min sen är jag framme. Tror jag behöver ett glas rödvin efter detta. Kollektivtrafiken förutom flyg gör mig så nervös och upp i varv att jag sitter på nålar fast att jag slappnar av. Kommer det någonsin att gå över? 

Jag och min älskade pälsboll, den enda som får göra mina blå jeans vita <3


Mot Uppsala!

I skrivande stund sitter jag på SJ snabbtåg påväg mot Stockholm, där ett byte väntar för att ta mig vidare mot Uppsala. Det gick nästan som planerat med min resa (hittills). Tåget var i tid och jag var i tid till tåget, en bra början. När jag kliver på vagn 7, där jag hade en bokad plats, uppstår kaos. Ett sällskap på 6 pers har satt sig på andras bokade platser... En annan kommer och tar en kompis plats för han sitter i en annan vagn, en tredje tar fel på sin plats och blir smått irriterad på gubben som han i underton uttrycker "inte fattar någonting och är trög". Tills det visade sig att gubben hade rätt och killen tog fel på stolsraden. Han och hans kompis hade bokad plats raden framför, som någon annan självklart satt sig på och fick börja styra och ställa med. 
 
Ingen satt på min plats tack och lov, dessutom hamnade jag brevid en tystlåten, försynt liten tant. Dock upptäckte jag så snart tåget började rulla att jag sitter med ryggen mot tågets färdriktning. Jag som hade varit så noga att studera bilderna och välja plats för att slippa det?! Hoppas jag inte blir åksjuk... Väl på plats och till rätta skulle jag sätta på en film. Då har jag väl bara en film att välja mellan eftersom jag glömt ladda om dom på min viaplay-nedladdningssida. Typiskt! Jaja jag har ju en film iaf, och bok och lite plugg, så någonting kan jag nog sysselsätta mig med. Just nu sitter jag och äter middag. Kycklingsallad med avokado, tomat, mango, pressad citron och koriander. Min nya resematlåda, älskar det! 
 

Hahaha fast det ser ju rätt vidrigt ut!

Inne med självgående

Var ute på en morgonpromenad och gick förbi två hus som båda hade självgående gräsklippare. Mellan dessa två grannar klippte en kommunarbetare den "allmänna" gräsytan. Jag undrar vad han tänkte? Såg han sin framtid och tänkte (så som jag tänkte) att hans arbetsuppgift att klippa gräs kanske inte finns om ett antal år. Det finns mycket teknologi som kan och har ersatt människans uppgifter. Det verkar ju däremot rätt skönt att ha en robotgräsklippare och robotdammdugare. När jag kom hem och satte mig och åt frukost kollade jag Instagram. Sammanträffande nog hade Perrelli lagt upp en bild på sin robotdammdugare och enligt kommentarerna att döma är det fler som har eller är intresserade av att skaffa en sådan. 




Grillning i fina vädret

Blev en mysig eftermiddag och kväll med ett gäng. Grillade och umgicks. Det behövdes efter en lång dag instängd i skolans lokaler. Vilket fantastiskt väder idag, känts som sommar! 




Det här med att försöka ta bilder..







Haha sen gav jag upp. Vi har svårt att  båda se något normala ut på en bild, eller kanske är det tvärtom. Vi kan inte göra-oss-till-snygga samtidigt på en bild. En fin dag var det i alla fall och vi satt och njöt ute på en bänk i Halmstad i väntan på Lovisas ankomst. 

Livet, flytten, plugg, jobb och utamningar

Har under flera dagar tänkt att jag borde skriva av mig lite här på bloggen. Haft en del tankar kring livet, reflektrat och funderat. Det blir lätt så när man är ensam under dagarna och tar promnader med skön musik i öronen... Massa tid med mig själv är livsfarligt!! Om 1,5 månad flyttar jag från Ljungby (inte så långt men ändå) till Växjö. Jag verkligen LÄNGTAR! Jag längtar efter miljöombyte, ny stad (och ja framförallt att det är en stad och inte en håla), sen till mina nya utmaningar som väntar i höst. Det ska bli så kul och jag behöver något nytt, oväntat och spännande som blir en utmaning. 
 
Det här med utmaningar... Läser just nu (och skriver, och skriver och skriver, som är det jag gör mest på den här utbildningen. Jag tar inte i och jag säger att jag nog skrivit 40 rapporter på snart två år...). I alla fall så handlar det om att motivera människor att uppnå organisationens gemensamma mål, men för att motivera människor att göra det det behöver också individens behov tillfredställas. En av de punkterna handlar om variation i de vanliga aktiviteterna. Variation för mig är den utmaning jag vill ha. 
 
I höst kommer jag praktisera och arbeta med intern verksamhetsutveckling i projektform. DET är den variation och utmaning jag vill ha (tror jag nu i alla fall). Det är nog bra att man testar sig fram och reflkterar över hur man vill ha sin vardag. Trivs du med den vardagen du har? Det jobbet du har? Mitt mål är att ha ett jobb som jag trivs med så att det inte är jobbigt att gå till arbetsplatsen när det blir måndag. Jag vill att det ska vara kul och att jag till och med längtar lite efter att få ta tag i mina nya utmaningar.  Jag behöver variation, för jag blir så lätt uttråkad om jag inte får sätta tänderna i och upptäcka något nytt. 
 
 
För två år sen flyttade jag från Uppsala, undra vart jag är om två år...

Plugg-godis

Ett recept jag fick av min vän Linda Malm men la till flingsalt på toppen också. Så gott! Och beroende framkallande... Jag har aldrig varit ett fan av jordnötssmör men när dessa legat i frysen blir banan och jordnötssmöret ihop med den 70%- chokladen så god. 




Ingredienser: eko-banan, eko-jordnötssmör  och 70%-choklad och lite flingsalt att toppa med. 

Gör:
Skiva bananen, lägg klick jordnötssmör på ena skivan och lägg en annan skiva uppepå. Ställ i frysen för att bli kallt. Smält chokladen, försiktigt så det inte skär sig. Ta ut ur frysen och rulla i chokladen, toppa med flingsalt. Förvara sedan i frysen. 

RSS 2.0