Ta hand om dig!

Mitt andra hem
Min undanflykt
Dit jag uppstått
Mitt paradis
Där jag vuxit
Levt ett liv
Förändrats
Skapats
Utvecklas
till den jag är nu.


Det kommer alltid finns och alltid vara en fast punkt i mitt liv. Där kan jag läka mina sår. Stanna upp, se mig omkring, lyssna och känna. En resa jag gör och alltid återvänder med en syn på livet i ett annat perspektiv. Alla borde ha sitt ställe där de kan vila och bara vara. Det är så härligt! Det ger harmoni, ett lugn och en stadig grund att stå på. Alla behöver det
för att sedan kunna rusa på i vardagslivet igen. Men även de små undanflykterna är viktiga, en paus, en reparering, det är allt som behövs. Det är bara du själv som vet vad du behöver, så gör dig själv en tjänst: ta hand om dig!



Take a break!

Kontroll

Mitt huvud är fullproppat. Min hjärna har nått sin gräns. Alla tankar, allt nytt och alla måsten. För mycket info, lärande och funderande. Hur ska jag överleva och inte drunkna? Jag orkar inte vara fokuserad. Jag orkar inte lyssna och ta in. Hur orkar alla? Kontrollen över sitt egna liv och balansen, när man ska sluta bry sig och skita i just det. Vilket det? Kanske är det svårt nu när allt är nytt och när man inte hittat sin plats i systemet, eller har kraven höjts? Kraven från skolan, men framför allt kraven på mig själv. Man har sina drömmar och mål, men vilka kan egentligen bli verklighet? Begär man ofta för mycket av sig själv? Det mesta brukar ordna sig till slut, men tänker man så släpper man ju en del av kontrollen. Med planering, fokus, vilja och lite tur går allt. Fast ibland behövs det bara lite tur och tillfällighet. Drömmar och mål är bra, men man måste också vara beredd på att de kanske inte bli exakt så man tänkt sig. Att hitta medelvägen, balansen, är svårt och speciellt nu när det känns som att huvudet  inte räcker till. Tiden får gå, det som händer och sker får ske. Jag låter dagen spelas upp och lever i nått tillstånd i nuet som inte riktigt känns stabilt men okej. Men jag behåller den enda stabilitet som är ett måste, för utan den tappar jag fotfästet och förlorar en bit av mig själv...Kontrollen.

Världens Lyckligaste Tjej!


 
Idag fick jag min gå-ut-nian present, vilket innebär en laptop Hp DV7-1020. Det är nu man känner att de där jobbiga åren i grundskolan gav resultat och att de lönar sig att kämpa för att få bra betyg.
Tack mamma och pappa!


Nu dessa nio år är slut
och inga föräldrar kan vara mer stolta
 än vi över alla fina prestationer som du uppnått
Bättre dotter och stora syster är svårt att fina
och det är därför som vi älskar dig så mycket!
Puss och kram från oss alla!

Den texten stod skrivet i ett kort som låg på mitt rum när jag kom hem sista dagen i skolan. Jag var redan känslosam innan jag kom hem av olika anledningar,  men mest lycka tror jag. När jag sedan läste detta kunde jag inte stå emot längre. Mina ögon fylldes av tårar, och sakta rullade de ner för mina kinder. Jag var stolt, lycklig och varm inombords av glädje. Då kom mamma in i mitt rum och vi omfamnade varandra. Länge stod vi där utan att säga nått, våra tårar sa alla, Kärlek.



Love

Lev Livet

Livet är till för att levas. Det är en gåva vi fått och ska vara rädda om. Inget är så starkt som livet, men ingenting är heller lika skört. Du kan leva tills du är hundra, du kan dö i morgon. Det är ingen som vet eller kan förutspå. Gör något varje dag, gör ditt liv meningsfullt. Vad är meningen med livet? Är det någon som säkert kan svara på de? Det måste väl finnas någon mening med att vi skapades? Fast att naturen och planeten skulle säkert klara sig tusen gånger bättre utan oss. Är vi till för att göra slut på livet och förinta planeten? Är vi en mutation i utvecklingen som skulle bli dess största misstag? Såna tankar ska man inte tänkas, såna frågor ska inte ställas. Människan måste ha ett svar, måste veta allt, men hur smarta vi än blir kommer vi aldrig få svar på alla våra frågor. Någonstans stänger vi av. Lever i en bubbla och ser bara det vi vill se. Det hjälper oss att inte få svar, att inte fortsätta söka. Har vi med tiden stängt ut alltför mycket? Vårt sätt att se på livet handlar mer och mer om vad vi vill ska hända i vår bubbla. Att sitta framför datorn hela dagen eller slappa i soffan och se en säsong av favoritserien, är det att göra livet meningsfullt? När vi vill ser vi oss omkring och livet visas i ett annat perspektiv. Vi upptäcker saker vi tidigare inte lagt märke till. Då gör vi ett val; att bry oss eller bara skita i det och fortsätta det bekväma livet i bubblan. Oftast gör vi ett tappert försök men ganska snart faller vi tillbaka. För det är jävligt skönt att låta alla andra sköta saker åt oss? Och visst ska man utnyttja det så länge det varar. Snart står man ju där på egna ben och ett helt liv som ska levas finns framför en, inga måsten och inga krav. Tänk då på att göra varje dag meningsfull, för man vet aldrig hur länge livet varar. Du kan dö imorgon och då har du kastat bort den största gåvan du någonsin kan få, nämligen Livet.



Enjoy Life!

En ny Start

Så mycket nytt, så många intryck och det är nog inte bara jag som känner så. En ny hösttermin, en ny start och så har vardagslivet börjat igen. Grundskolan är nu ett avslutat kapitel och framför mig väntar tre år tekniskt på Kagg. Fyra skoldagar med så många upplevelser att när jag kommer hem är så trött att jag har huvudvärk. Överallt i Sverige har man skolat in på dagis, börjat ettan, fyran, sjuan, gymnasiet, högskolan, jobb samt alla årskurser där i mellan och gamla jobb. Jag tror de flesta pustar ut den här helgen, laddar batteriet och genomgår en process av det som hänt den här första veckan. Jag är glad att jag redan genomgått den där tidsepoken i mitt liv så att jag på stadiga ben kan koncentrera mig på det som komma skall. Allt det bakom mig har jag paketerat ner i ett minne som ligger i tryckt förvar i en del av min hjärna. För det är något som är viktigt nu, att bara se framåt och bry sig om det som händer för tillfälligt. Inte grubbla för mycket på det förslutna. "Har man dörrarna öppna åt båda hållen blir det tvärdrag och ingenting blir bra", som någon sa på radion här om dan. Man behöver ha sin egen tid, tänka och arbeta intryck för att kunna fortsätta att ta in mer. Det är vad denna helg är för mig, och troligtvis många andra också, en bara-vara-helg för tankar och en själv. Inget kan gå fel nu. Inget kan hindra mig längre. Jag är starkare nu är någonsin och framtiden ligger bara och väntar på mig och jag kan inte vara mer laddad.   



Enjoy Life!

Fullt Upp...

Det började ju bra med min blogg, två inlägg!!  Det har varit fullt upp och jag har inte riktigt hunnit sätta mig ner och skriva. En annan anledning är att vi har en dator på fyra syskon som vill ha den ungfär samtidigt, där av blir de lite svårt att få tiden att räcka till. Menmen förhoppningsvis kommer jag få min gåut-nian-present på söndag och den kommer jag inte bli sen att använda. Så snart kommer det finnas lite mer att läsa de vill jag lova. Tills dess får bloggen stå lite i vila, men ska försöka uppdatera bloggen med iaf ett inlägg.


 

Enjoy Life!

Min älskade syster

Tre veckor har du varit ifrån mig men det känns som en evighet! En del av mig har varit med dig där borta på Jersey. Nu är du hemma ÄNTLIGEN! Denna dagen är en S&S talk and eat, för gud så mager du är.    Du är min syster,  Du är min bästa vän,  Ingen känner mig så bra som du gör!  Jag behöver dig vid min sida  Som stöd, vägledning och glädje  Du betyder så mkt för mig  Min älskade syster Sofia<3

Tre veckor har du varit ifrån mig men det känns som en evighet! En del av mig har varit med dig där borta på Jersey. Nu är du hemma ÄNTLIGEN! Denna dagen är en S&S talk and eat, för gud så mager du är.   

Du är min syster, 
Du är min bästa vän, 
Ingen känner mig så bra som du gör! 
Jag behöver dig vid min sida 
Som stöd, vägledning och glädje 
Du betyder så mkt för mig 
Min älskade syster Sofia<3

Min Blogg

Har många tankar, har mkt att säga och älskar att skriva. Vad kan passa bättre än en blogg? Varför jag har väntat till nu det vet jag inte, men bättre sent än aldrig. Min bloggs födelse blir en ny sak som jag startar min nya tidsepok i mitt liv med. Under två dagar nu har jag gjort en vandring med mig själv. Familjen har åkt till Stockholm för att hämta hem min syster Sofia (ÄNTLIGEN! Längtar sååååå!!!) som kommer med flyget ikväll. Själv stannade jag hemma med min älskade katt Teo. Jag har hunnit med att målat klart de sista i mitt rum och städat -o soterat bland mina saker. Rummet är ett av de andra nya sakerna eller förändringar i mitt liv, som jag ha väntat länge på att få göra om. Från blåblommigt- Sarah- barndomsrum blir de nu svartvitt-Sarah-ungdomsrum. Förändringar är så härligt, ut med gammalt o in med nytt och du mår genast mkt bättre! Under sommaren har det hänt mkt, många tankar o händelser har samlatsi mitt huvud och jag behövde verkigen en tid för mig själv, med mig själv. Men allt de som samlats o malt så länge har fyllt hela mig full med känslor. Så när jag igår kväll såg det sorgliga slutet på Tristian & Isolde och bölade i min ensamhet tog det aldrig slut. Tårarna strömmade ner, kännslor av lycka, glädje, hat, sorg o ilska välde ut. Det blev kortslutning i hjärnan totalt. De började sticka i ansiktet, jag blev svag i benen, fingrarna blev stela, de gjorde ont inombords, hela kroppen var ur kontroll. När jag låg på golvet och grät hysteriskt slog det mig MIGRÄN! Fanfanfan. Med mobilen intill örat och en svald migräntablett började jag lugna ner mig och gick o la mig i sängen. Efter en stund kunde jag böja på fingrarna igen och sakta blev jag mitt vanliga jag, fast uttömd på allt vad känslor innebär. Idag på morgonen kände jag mig fri och svävande lätt. Regnet vräker ner ute och emellan åt kommer solen fram. Jag har lämnat den Sarah jag var o träder in in en ny tidsepok, plats för nya händelser, nya känslor och framför allt en ny Sarah!


RSS 2.0