-

 Jag vill inte att det ska vara söndag redan!! Kunde jag inte bara fått EN DAG TILL??? Fördelen med att dagarna går är att jag kommer närmre min hemresa till Kalmar. Det är nog bra att jag inte varit hemma under den här första tiden, då hade jag nog aldrig stannat kvar i Uppsala. När jag tittar tilbaka och inser vilken mess det varit fattar jag inte hur jag klarade det. Jag har fixat det, jag har kommit fram till nya slutsatser, jag har upptäck att det jag haft noll intresse för faktiskt kan vara intressant och farmförallt vet jag kanske lite mer nu vad jag vill. Något jag kommer bära med mig i framtiden vart jag än är och vad jag än gör är att "livet är inte ljusare på andra sidan". Har jag bara det i tanken så går allt, för allt går om man vill. Lite härliga bilder från min vistelse på Åland kommer här. 

 

 

Slappa sköna dagar

 

..ja vilket nummer ska jag kalla det? Lite svårt det där med att säga "resa hem" när man numera har fyra stycken... Har i alla fall kommit hem till huset på Åland och det känns ännu mera hemma när mamma och pappa är här. Konstig känsla att inte ha sett dom på en månad, tiden har gått fort! 

 

Resan började i morse på cykel till busshållsplatsen. Därifrån åkte jag buss till Kappellskär och färja över till Mariehamn. Pappa hämtade mig och innan vi åkte till huset tog vi en sväng förbi ölbryggeriet. Nöjd och glad togs jag emot av mamma vid huset. God mat, snacks, ålänsk öl, tv och sällskap förgyllde min kväll. Äntligen hemma!

 

Vet inte riktigt vad jag skrev om sist eller när det va, men nu har jag i alla fall gjort duggan.

 

 

Denna dugga har jag den senaste veckan pluggat på, samtidigt som jag fått iordning i min lägemhet, cyklat några vändor till Ikea, haft hemleverans på säng (sova på luftmadrass är ingen hit...) och försökt laga mat utan kök. Så mitt liv har varit i ren kaos, med dålig sömn, dåliga matvanor och alldeles för mycket i huvudet  och ändå har jag bitit ihop och pluggat (fördelen med att leva utan tv och långsamt Internet är att man faktiskt koncentrerar sig på att plugga). Igår sedan gick jag och la mig med ett lugn och kände att jag nog skulle ha chans att fixa godkänt på den här duggan i alla fall (för bara en vecka sen fattade jag inte hur det skulle vara möjligt). Idag på morgonen behövde jag inte stressa och var utanför lokalen i god tid. Förutom dålig sömn med en upprepande dröm om att jag försover mig och kommer försent till duggan, så mådde jag bra. 

 

Duggan var inte svår, men mitt huvud ville bara inte. Alla formler som jag kunde som ett rinnande vatten, alla regler och enkla uträkningar var borta. Det gick inte att lösa något eller se logiken/mönstret när en timme hade gått. I efterhand kom jag på att jag bl.a. hade skrivit fel på 6-3, vilket ju är 3 och jag hade skrivit 2. Det är för fan lågstadiematte?! Så där rök de extra poängen och självförtroendet på om jag någonsin kommer fixa detta... Gråter en skvätt och hoppas att det går över, måste börja bygga upp mitt liv.

 

 

Precis så kändes det idag när jag vaknade. Det var kaos i mitt huvud och i mitt inre! Jag kunde inte koncentrera mig på något, försökte förgäves plugga matte. Tog mig en promenad förbi lägenheten och vidare till domkyrkan. Det var så lugnt, tyst och harmoniskt att gå där inne. Sakta började kaoset lägga sig inom mig och jag kunde gå ut och möta världen igen. Vädret var ungefär i samma sinnessämning som jag, ena studen varmt, sol och riktigt skönt, sen kom molnen, började regna och sedan kom störtregnet innan det övergick i ihållande ösregn.

 

Nu på kvällen kunde jag ÄNTLIGEN flytta in i min lägenhet. Kokvrån är inte klar, men mesta av badrummet och i alla fall mitt rum där jag sover är klart. Hela kvällen har gått åt att plocka upp och fixa, längtar dock efter en riktig säng. När mamma och pappa kommer ska de hjälpa mig transportera en säng, är lite svårt att lyckas med det själv på cykeln. Nu måste jag i säng, godnatt!

 

Kaoset

 

Utsikten fr mitt fönster<3

 

Avslutar dagen

Ja visst är det häligt med matte! Hahaha. Ja det funkar nu i alla fall. Uppstigning kl 07:30 och tog matteboken i famnen med en gång. Efter frukost och fix begav jag och Julia oss till Polacks för matteföreläsning i 2 timmar, en snabb lunch och vidare till ett cafe för ytterligare 3 timmars matte. Ett break från matten och egen-tid innan vi sågs igen för mat och tro det eller ej matteplugg. Nu efter ca 8 timmars matte slår vi ihop matteboken och stämplar ut! 

Fina Uppsala stad

Det citatet passar in ganska bra på en sammanfattning av dagen. Humöret och känslan pendlar fram och tillbaka. Ena stunden är allt väldigt bra, är peppad och avslappnad och så vänder det tvärt till att kännas väldigt dålig, vill skita i allt och rastlöshet i form av ångest på något konstigt sätt. Det är svårt att sätta ord på känslan, men jag kan dra en liknelse med den där vanten som kastas mellan min och mina syskons korgar hemma. Den som man inte riktigt vet vems den är och därför inte har "sin plats" någonstans. Så länge får den ligga i en korg tills nån lägger den i nästa och nästa osv. Tillslut kanske vanten hamnar på sin rätt plats i sin rätta korg, men än så länge kastas den runt... 

 

Fikat med Elenore idag, en jobbakompis sen sommaren-08, mycket snack att ta igen och framförallt blev det mycket pepp-talk. En ängel och räddare i nöd, jag kunde gå hem och ta tag i matten för första gången idag. En peppande känsla i kroppen och ett jävla anamma, detta ska gå!

Flytt del 1 var när jag flyttade upp hit till Uppsala. Idag började flytt del 2, dvs flyttat ut ur mitt rum. Uppstigning klockan sju (efter en gasque var det riktigt tungt... men gick bra), gjorde mig i ordning, packade och städade. Vid nio hälpte Mats mig med det sista och vi åkte sedan till min blivande lägenhet. Problemet är bara att den inte är klar än. Efter ett himla schå med alla mina saker så fick jag tillslut in allt i J&T's lägenhet, som min lägenhet är avstyckad från (av?). Då kom belöningen: kaffe i solen på deras balkong, UNDERBART! Där hade jag kunnat sitta hela eftermiddagen, men var tvungen att flytta vidare en del av mina saker till Julias rum. Här ska jag nu bo i två nätter, sen förhoppningsvis ska jag kunna bo i rummet i min (smaka på ordet MIIINN) lägenhet. Flytten avslutas sista helgen i september, längtar. 

 

På J&T's balkong, <3

 

Kvällen på Kalmar Nation blev helt annorlunda än jag förväntat mig, men på ett positivt sätt. Helt ärligt hade jag ingen lust att gå dit, ville hellre ha en mysig kväll framför tv (inte för att jag haft någon tv de senaste 3 veckorna, men ändå). Började med att mingla runt och prata med nya ansikten. När jag sedan hör att många runt omkring pratar engelska börjar jag bli lite nervös. "Jag är ju sämst på engelska, hoppas hoppas hoppas jag sitter bredvid många svenskar!!" De tanakarna gick runt i huvudet och så sätter jag mig på min plats, två finskor, en tyska, en australienska och EN svensk. Jaha och där satt jag och pratade engelska resten av kvällen, men det gick faktiskt bra. När jag cyklade hem senare på kvällen var jag väldigt glad att jag satt med så många utbytes studenter, det var så kul. Vi går olika program, har olika bakgrund och alla pratar olika språk. Gemensamt att vi alla är nya i Uppsala, nya på Kalmar nation och hade en trevlig kväll. Detta förde oss samman och förhoppningsvis ser vi varandra snart igen. 

 

Första sittningen på Kalmars och fler kommer det bli!

Helt plötsligt försvann hösten och fram kom solen med dess värme. Roligt sammansträffande att vi gick igenom hur mycket medeltemperaturen stigit de senaste åren, idag på Intro-kursen. Det känns som skolan drog igång på allvar idag och det är både härligt och ångestladdat. Efter skolan begav jag mig  till Studentbokhandeln för att köpa matteböckerna, lagom kul att lägga 1000 spänn på det... Tur vi ska använda dom under flera kurser, då känns det mer  användbart och värt att köpa. Mötte sedan upp Julia i stan för fika och klännings-letande, inte det lättaste att hitta en minst knä-lång klänning... Dresscode för Nationsgasquen på fredag, men efter mycket letande hittade jag tillslut en som jag känner mig nöjd med.

 

Fikamys med Julia

 

Nu ska jag och min sambo sova. Godnatt!

Det har varit kulturnatt här i Uppsala, men jag upplevde den på dagen. Ännu en natt jag önskat jag kunnat sova längre, men icke. Blev en hel del fix och planering innan jag begav mig till stan. Fick se min se min lägenhet för första gången och jag blev glatt överraskad. Det kommer bli så perfekt! Centralt, litet, mysig och framförallt MITT. Ida och jag skulle sedan cykla till Ikea, men fastnade vid stånden på stan. Vi kunde inte motstå chokladbollsståndet och även en bok blev det för min del. På Ikea åt vi lunch-middag och hade lite mer grejer på cykeln med oss hem. Trevlig cykeltur och inte så lång som jag trodde. En lugn lördagskväll med kaffe och chokladboll fick avsluta dagen.

 

 

 

 

 

Känslan av att stå i denna massan och dansa går inte att beskriva, reccedansen<3

 

Twiligt-hysterin har lagt sig, men i november kommer sista filmen. Jag är inget jättefan av filmerna, men böckerna är ganska bra. Det ska däremot bli kul att få se sista filmen, så 16 november tror jag allt jag ska spika in en biodejt!

Igår var sista dagen på mottagningen (nollning är det kanske mer känt som, men används inte här) och det är med blandade känslor man inser att det nu inte blir mer. De fulla scheman, aktiviteter, lekar, Rekå, Fadderkå och tältsläpp varje kväll kommer inte att finnas när man kommer till Polacks på måndag. Samtidigt ska det bli skönt att få skapa sig en vardag med rutiner och få börja fixa. 

 

Finaldagen betod av lunch - ärtsoppa och punch, för att sedan cykla till Fyrisparken i ett långt tåg, och vilket tåg det blev! Där parkerade vi cyklarna och åkte i häftiga, anik-bussar  till Gamla Uppsala. Det blev lite dötid och lång väntan, men det utnyttjade vi till att ha sista lek- och sångaktiviteter. Youhurt-mellanmål och teknologdansen innan Fadderkå, Farad-Tv och framförallt Rekå tackade för sig och stämplade ut. Vi fick äntligen se vilka personerna som spelat dessa karaktärer i Rekå var, vilket var en jättekonstig känsla. De är också mänskliga, haha!

 

Kvällen avslutades med en stor finalsitting. Sittningarna är så underbara, man lär känna massa nytt folk, underhållande spex, sånger och avslutas med dans. Älskar studentlivet!

 

 

Sofie, Julia och Maja framför de gamla bussarna

 

Rekå

 

 

 

 Blå: Farad-Tv. Rosa: Fadderkå.  Mörkblå: Rekå

Vår proferssor i matte är riktigt go. Han ser verkligen ut som en matteprofessor och vid första anblick verkar han också vara som en matteprofessor, men sen ibland kommer det små kommentarer eller ord som får hela salen att fnissa. Man tyckte nästan ha verkade små galen i början, nu är han bara rolig. En kommentar idag som var riktigt klyftig kommer här (så fattar man mer vad jag menar):

 

 

Jag vet inte om någon sett "Home"? Det är en film om Jorden, hur den skapades och hur vi förstör den. Vi såg den idag på Intro-kursen, faktiskt riktigt bra. Skulle man visa den för alla människor i Sverige, en gång i veckan, skulle nog alla börja tänka på miljön och vi skulle bli det miljövänligaste landet i världen. Jag säger inte att jag själv är jätte duktig på att leva miljövänligt och även jag tycker att det är jobbigt att bry mig. Men när det blir så konkret och visas så tydligt framför sig, blir man ganska fundersam. Hur mycket gör jag? 

 

Många lever i sin bubbla och orkar inte bry sig (även jag). Det är så mycket enklare att bara leva och inte tänka på konsekvenserna av sina handlingar på Jorden. Men varför ska det behöva vara så svårt? Det borde vara enkelt att bry sig. Undra om det någon gång gjorts en enkät på vad det är folk tycker är jobbigt och om de skulle vilja att det var enklare att bry sig?

 

En sån enkelt sak som att slänga återvinningsgrejerna, som papper, kartong, metall o.s.v. Det är ju bara såååå jobbigt. Allt är jobbigt med det, från att skölja ur förpackningarna, förvara, åka iväg med och slänga. Tänk om vi kunde ha ett eget sopkärl för återvinning, precis som vi har för brännbart, och sen skulle en sopbil komma och hämta det. Det skulle köras till ett ställe där en maskin sorterar det åt oss. Det hade nog underlättat för flera hushåll...

 

Jag kände även idag att det kanske inte är så dumt att gå det här programmet ändå! Det finns så mycket jag skulle kunna göra, förbättra och utveckla inom miljön och ha användning av min utbildning. Sen behöver jag kanske inte jobba med sopor eller bistånd, det finns så mycket man kan göra. Många tankar cirkulerade i huvudet på mig under den här 90 min långa filmen. Vill du se den ska den finnas på youtube, länkar den kanske senare. 

 

Nu ska jag iväg på "Mörk afton", på med tjocka kläder för vi ska vara ute och här är det verkligen höst nu. Hörde hemma att det var shorts-väder, här fryser jag i gympaskor... Dags att cykla!

Jag har känt mig ganska tveksam ang det här programmet, om den passar mig, om jag klarar det och om jag vill gå det här. Förra veckan var full av blandade känslor. Eftersom allt var nytt, jag kände ingen och kursen kändes sådär (är ju mitt andraval jag går). Vi hade också en progrminformation förra veckan som inte gjorde det bättre... När jag kom ut från den kände jag bara för att packa väskan och åka hem, medans alla andra kom ut förväntansfulla.

 

Idag däremot hade vi vår första föreläsning/lektion i "Intruduktion mijö- och vattenteknik" (som också var den enda lektionen idag). När den var slut kände jag faktiskt för första gången att det kan bli riktigt kul att läsa den här kursen. Så jag ska ge det här programmet en chans. Fram till jul ska jag ge järnet och försöka göra mitt bästa, sen  får jag se hur det känns och blir. Jag ska ju inte gå något jag blir olycklig av, men jag kan heller inte säga att det inte passar innan jag försökt. Plugga vill jag och plugga ska jag, sen ska jag ha dunder kul vid sidan av studierna också!

Påväg mot enda lektionen,

Willy skulle med och överlämnas till nästa person i klassen!

 

Dagens lunch: Sallad med tonfiskröra

 

Dagens efterrätt: Choklad-vanlij-chokladsås-glass
med kladdkaksbitar och kaffe!

 

 

Känslan att gå runt och vara trött jämt är jättejobbig! Nu har man dock börjat vänja sig. Igår var en riktigt skön dag, jag och Julia åkte hem till henne, bakade kladdkaka, pratade och tog det lugn. Vi cyklade sedan till mig och åt middag innan vi begav oss till Ångström för att spela spel och umgås med faddrarna (går 2:a året). Min "skalmanklocka" ringde sedan vid halv tio och sa att det var dags att hem och sova, men somnade ändå inte förän elva...

 

Varje morgon vill jag bara somna om, idag lite för mycket och försov mig 20 min. Hatar att stressa, men jag kom fram i tid efter mitt härliga, långa cykelpass som alltid avslutas med polacksbacken... Hade sista matteproppen (matte-repetitions-lektion) idag. Igår hade vi första föreläsningen i Mattebas kursen, det ska bli spännande att se hur det här går. Lite orolig är jag allt! 

 

 

Julia krigsmålad i vårt programs färger (haft klassolympiad) 

 

Kladdkaka och glass

 

Halvvägs upp i Polacksbacken

Ja vad ska jag säga... JAG ÄR INGEN STORSTADSMÄNNISKA och kommer aldrig bli... Jag skulle ta mig från Uppsala till Farsta och sedan vidare mot Saltsjö-Boo. Det började egentligen redan på morgonen då jag skulle ta bussen till skolan. Jag som har cyklat överallt i hela mitt liv är inte ens van vid buss, så bara det var en utmaning att veta vart jag skulle gå på/av och när.

 

Lite extra tidig begav jag mig ut i ösregnet och kom tidigare än beräknat till skolan, bättre det än sen! Efter skolan hade jag lite tur och tog sällskap med Maja till Uppsala centralstation. Hon visste (som pendlar varje dag) vilken buss vi skulle ta och hade koll på tid å så. Väl framme tog vi var sitt tåg. Tåget blev försenat med ca 4 min, men helt okej ändå. Jag skulle sedan ta tunnelbanan mot Farsta (måste tillägga att jag bara åkt tunnelbana själv en gång tidigare i mitt liv). Jag hade fått veta att jag skulle ta den "gröna linjen mot Farstad strand och hoppa av i Farsta". Men det finns ju tydligen FLERA GRÖNA LINJER?! Jag satte mig på det jag trodde skulle ta mig direkt till Farsta, men när vi stannar i Skarpnäck säger de att det är sista station. "Men jag skulle ju inte av här, jag skulle ju till Farsta och Farsta strand skulle vara sista station?!". PANIK PANIK PANIK!! Ringde Sanna som sa att jag skulle sitta kvar och åka tillbaka mot Skärmarbrink, där jag sedan skulle byta t-bana mot Farsta strand. Detta gjorde jag och fick vänta 12 kalla, j*vla minutrar i ösregnet (under tak) innan t-banan kom och tog mig mot Farsta, tack o lov stod Anton och väntade på mig med bilen. Helt slut slängde jag mig på hallgolvet hos Sanna och somnade utmattad i soffan. Nu väntade bara att ta sig mot Saltsjö-boo, suck.....

 

Men detta löste sig ganska bra, tack vare mosters kompis som kom och hämtade A och mig i Älvsjö. Så det blev "bara" t-bana till Farsta Strand och sedan pendeltåg mot Älvsjö, med två tunga väskor plus handbagage... Födelsedagsfirande med kräftskiva fick avsluta en händelserik vecka och resa. Somnade gott i en varm famn och var ändå ganska nöjd över mig själv. Det blir inget resande från Uppsala på ett tag känner jag!

 

Bild fr förra sommaren - i Bergkvara