Verklighet eller dröm?
Tror du på vissa konstiga saker bara för att du vet att det är en dröm? Men hur kan du helt säkert veta att det du tror är en dröm med konstiga händelser inte är verklighet? Det är frågor som får oss att leta efter mer kunskap och försöka lista ut, vad är vår värld? I Grottliknelsen som Platon skrev ställer han frågan om världen och våran kunskap och ger sitt svar. Det svaret och tolkningen var dagens samtal på lektionen.
Vi människor som lever på denna planet är bara fastkedjade människor som inte kan röra sig eller se något annat från födelsen än grottväggen med skuggor på. Detta är vår verklighet. Bakom dessa fastkedjade människor finns en eld och andra människor som lever i den grotta. De bildar dessa skuggor som blir "vår verkliga värld". Men utanför denna grotta finns den värld som vi idag ser som vår verkliga värld. Om man vågar bryta sig loss från sina kedjor, möta dessa människor som lever i grottan runt elden och sedan vidare tar sig upp till den värld som finns utanför grottan. Blir denna männsika mer vis än de som sitter där nere och tror att grottväggen är den verkliga världen?
När man läser och tänker på detta kan man ju ställa sig frågan varför vi väljer att leva som de fastkedjade människorna? För det är ju faktiskt det vi gör, en del mer eller mindre. Inte vill vi tänka att vi är de där osmarta fastkedjade människorna, vi vet ju att detta är vår värld. Eller? Vad hindrar oss från att bryta oss loss då? Bekvämlighet. Énkelhet. Vi har det ju redan så bra, så varför göra livet så jobbigt. "Man blir ju knäpp av att tänka sådana tankar som, vad är meningen med livet?". Har jag hört många gånger.
Fortsätt leva livet som de fastkedjade människorna, men ängna ändå någon tanke någon gång åt detta tänkande. För jag tror att man blir smartare av att tänka lite mer, lite djupare och föra samtal som handlar om mer än bara ytlig vardag. Däremot finns det en gräns, tänker man för mycket kanske du når upp till världen utanför grottan och ett liv i ensamhet i en sådan värld där du vet så mycket kan göra dig galen. Balansen är hårfin och det gäller att ha kontroll över sina egna tankar, men låt inte andra ta över din kontroll och blir den styrade.
Vi människor som lever på denna planet är bara fastkedjade människor som inte kan röra sig eller se något annat från födelsen än grottväggen med skuggor på. Detta är vår verklighet. Bakom dessa fastkedjade människor finns en eld och andra människor som lever i den grotta. De bildar dessa skuggor som blir "vår verkliga värld". Men utanför denna grotta finns den värld som vi idag ser som vår verkliga värld. Om man vågar bryta sig loss från sina kedjor, möta dessa människor som lever i grottan runt elden och sedan vidare tar sig upp till den värld som finns utanför grottan. Blir denna männsika mer vis än de som sitter där nere och tror att grottväggen är den verkliga världen?
När man läser och tänker på detta kan man ju ställa sig frågan varför vi väljer att leva som de fastkedjade människorna? För det är ju faktiskt det vi gör, en del mer eller mindre. Inte vill vi tänka att vi är de där osmarta fastkedjade människorna, vi vet ju att detta är vår värld. Eller? Vad hindrar oss från att bryta oss loss då? Bekvämlighet. Énkelhet. Vi har det ju redan så bra, så varför göra livet så jobbigt. "Man blir ju knäpp av att tänka sådana tankar som, vad är meningen med livet?". Har jag hört många gånger.
Fortsätt leva livet som de fastkedjade människorna, men ängna ändå någon tanke någon gång åt detta tänkande. För jag tror att man blir smartare av att tänka lite mer, lite djupare och föra samtal som handlar om mer än bara ytlig vardag. Däremot finns det en gräns, tänker man för mycket kanske du når upp till världen utanför grottan och ett liv i ensamhet i en sådan värld där du vet så mycket kan göra dig galen. Balansen är hårfin och det gäller att ha kontroll över sina egna tankar, men låt inte andra ta över din kontroll och blir den styrade.
Bilden som någon ritat som ska föreställa denna liknelse
Kommentarer
Trackback
