-

Idag tänkte vi vara tidigt ute i backen, men det gick sådär med det och det var INTE för att jag var seg! Vi kom ut i backen jag och Anton, men såg ingenting. Vi åkte samma blå backe några gånger. Jag försökte öva på att snurra runt, vilket gick okej men kanske inte toppen. Förstod inte varför Anton tyckte det var så kul och se mig göra tappra försök och såg ut som en nybörjare. Alla är ju nybörjare någon gång eller hur? Vi gav upp och mötte upp killarna vid Internet-fiket/pizzbuger.

Anton och jag har bestämt oss för att åka hem. Pengarna är slut och känns inte så stor idé att stanna om man inte har råd med liftkort... Resan är bokad och klar, så snart lämnar vi detta fina vinterland. Men ska jag vara helt ärlig ska det bli ganska skönt att komma hem, slippa leva i en resväska, kunna äta kött och goda sallader igen (för dyrt för att köpa här), få känna sig lite fräsch, träffa familj och vänner, sova i sin egna säng och ha eget, snabbt fungerade och bra Internet.

Jag har verkligen lärt mig mycket på denna färd, framför allt att uppskatta allt Sverige har och hur bra allt är där! Jag har lärt mig mycket om mig själv och fått perspektiv på vad som är svårt. Det som jag tidigare sett som stora problem hemma har blivit så små, efter det jag varit med om. Lite känslan att inget är omöjligt och att det finns alltid saker som kunde varit värre. Tålamodet med gäster, situationer och med andra har jag också övat på, att leva utan kontroll, organisation och bara låta var dag komma efterhand. Det är något jag aldrig gjort förut!

Jag har mycket med mig i bagaget hem, även om tanken var att jag skulle stanna till April så känns det inte som det misslyckande. Jag ångrar inte att jag åkte, jag ångrar inte att jag åkte vidare och jag ångrar inte att jag åker hem. Allt har sin tid och alla situationer ger olika insikter. Jag har börjat förstå att man måste iväg för att ta reda på vad man vill med livet, för det ger nya perspektiv, tankar och idéer.