-

Kom på mig själv nu när jag vaknade att lyssna efter ljud. En lördag morgon som denna utan att ha något att gå upp till och man kan ligga kvar en stund i sängen. Hemma brukar jag alltid lyssna efter ljud, vilka är vakna? Vad gör dom? Och sakta vakna till liv. Det är så mysig, tryggt och rofyllt på något sätt. Familjen finns där, den man älskar och de som älskar en. Just idag fanns inga ljud. Inte ens min extrafamilj vägg i vägg, ingen ambulans med sirener körde förbi och ingen låter i trapphuset. Knäpp tyst. Skönt på ett vis, men samtidigt blir man påmind om att man är själv. Ingen som väntar på en, ingen som undrar när jag ska vakna och ingen man kan äta frukost med. Jag börjar bli van nu och det känns inte så jobbigt längre. Det finns för- och nackdelar med allt, men jag måste medge att jag saknar ljudet av tryggheten.